En novell helt plötsligt

Romanen ligger på jäsning tills januari. Bara för det har jag givetvis kommit på nya scener jag kanske vill peta in. Men ska försöka hålla mig ifrån manuset ett litet tag.

Det är bara det att nu runt jul har jag en del tid ledigt för mig själv. Och jag saknar att skriva när jag inte gör det. Så idag skrev jag min allra första lilla novell. Sättet den är skriven på och vad den handlar om skiljer sig väldigt mycket från romanen. Och den är förmodligen väldigt dålig. Men ändå, det var kul!


God fortsättning!

Julstämming i skrivarlyan

Har varit dålig på att blogga på sistone. Men skrivit det har jag gjort i alla fall. Är väl nästan helt klar med första redigeringen/omskrivningen nu. Bara det att jag håller på att skriva om min prolog för att ha två att välja på sen. Ett extra alternativ kan väl aldrig skada? :)

 

 

Har påbörjat min julläsning idag också. Kunde inte låta bli att köpa det är exemplaret av Charles Dickens julhistorier när jag var i London. Den är en del av Penguin Classics-serien som har helt underbara omslag i tyg. Perfekt bok som extraknäcker som julpynt när den ligger framme!

London!

Har spenderat helgen i Englands vackra huvudstad. Åh, vilken härlig stad. Besökte bland annat Hatchard´s som är Englands äldsta bokhandel. 5 våningar av böcker, böcker, böcker. Jag hade kunnat köpa på mig hur mycket som helst. Ett hett tips till alla litteraturälskare som kan tänka sig läsa på engelska.

Såg även den teaterföreställning som har spelats under längst tid i världen, Agatha Christie´s The Mousetrap. Jag och min andra hälft kunde nästan inte sluta le efteråt eftersom den var så himla bra. Vilken stjärna hon var Agatha! Även fast jag vet vem mördaren är nu så skulle jag absolut vilja se om den.

Men nu är det tillbaka till verkligheten. Ska försöka bli klar med omskrivningen av manuset så fort som möjligt. Hoppas ni hade en bra helg!

Konstiga vanor

Kolla gärna videon. Jenna har rätt, man blir bra konstig av att skriva bok...

Nytt spår

Ibland vet jag inte om jag ska vara glad eller förfärad över mina egna idéer. Hade nämligen kommit en bit med redigerandet när det plötsligt slår mig. Min bok ska inte sluta så där! Den måste ju sluta på det här andra häftiga viset...

Jaja, min bok kommer att bli bättre nu. Tror jag. Bara att börja skriva om ungefär en fjärdedel av den. Man kan ju inte ge sig innan man har gjort sitt allra bästa. Men till nästa gång hjärnan, försök att komma med idéer liiite tidigare. Tack på förhand!

Redigering

Nu har jag kommit en bit med redigeringen av råmanuset och jag måste säga att det är väldigt roligt! Alla mina idéer finns ju redan där nedskrivna och nu kan jag bara fokusera på att göra texten så bra som möjligt. Och känslan när jag verkligen ser förbättringen framför mina ögon, i love it!

Ja, så känner jag just nu alltså. Det kanske förändras efter ett tag. Och kanske speciellt till nästa redigeringsrunda :) Men man får passa på att njuta.

Förbättra scener

När jag var på biblioteket råkade jag hitta den här boken, Konsten att döda - Så skriver du en kriminalroman av Sören Bondesson. Jag skriver ingen kriminalroman (jag läser inte ens några om man bortser från äldre pusseldeckare) men jag tänkte att den ändå kunde vara intressant. Jag tar ju faktiskt död på en del personer i boken.

Och jag måste säga att den var väldigt bra. Bland annat tog han upp en lista på vad varje scen bör innehålla. Perfekt att titta lite extra på nu under redigeringen. Här är några av punkterna han tar upp:

* Vad är syftet med scenen?
* Är karaktärerna tillräckligt tydliga utifrån vad de har för funktion?
* Känns scenen trovärdig? Agerar karaktärerna övertygande utifrån de förutsättningar du har gett dem?
* Använder du alla fem sinnena? Syn, hörsel, doft, smak, känsel?
* Förmedlar scenen några känslor?
* Hur är förhållandet mellan dialog, tillbakablickar, beskrivningar och spänning?
* Har scenen en fungerande början och slut? Liknar den för mycket andra scener?
* Upprepar du dig i språket? Se över meningsbyggnad och stryk onödiga meningar.

 (Källa: Sören Bondesson)

På teater

I helgen var jag och såg Dostojevskijs Idioten på Dramaten och blev väldigt inspirerad. Att använda teaterns form för att berätta historier är så likt men ändå så olikt romanformen. Idioten var förstås väldigt nedkortad (boken är ju en tegelsten) men de lyckades ändå förmedla kärnan i historien. Och det är just kärnan, inte detaljerna, som är det viktigaste.

Sedan är det så häftigt att en berättelse skriven på 1800-talet så lätt kan tillämpas på dagens moderna människors vardag. Tidlösa historier är de bästa enligt mig. Jag hoppas att min roman kommer att tillhöra den kategorin.

Första utkastet klart!

Sista scenen i romanen är skriven! Jag har klarat av att avsluta något som jag aldrig har lyckats med förut. Idag känner jag mig stolt.

Sen är boken långt ifrån färdig. Jag behöver skriva om en del scener, lägga till mer djup i karaktärerna och deras relationer till varandra och kanske ett extra kapitel behöver komma till. Men ändå!

Min tanke är nu att börja gå igenom och lägga till det jag vill lägga till. Sedan ska jag låta det vila ett tag innan nästa redigeringsrunda. Och efter det, om jag känner mig självsäker nog, kanske jag vågar låta min andra hälft läsa manuset. Men för mig är det ett enormt steg. Ingen som jag känner har någonsin fått läsa mina texter.

Fast om man tar allt ett litet steg i taget känns allt betydligt mindre läskigt.

3 författartyper

Jag hörde någonstans om att det finns tre olika slags författare, men jag kommer inte ihåg vem som sa det. Personen menade i alla fall på att författare kan kategoriseras in i murarna, arkitekterna och konstnärerna.

Muraren - är den som bygger upp sin historia tegelsten för tegelsten för att det till slut ska bilda ett färdigt hus.

Arkitekten - gör först upp en ritning som visar på hur manuset ska struktureras och går sedan efter sin ritning.

Konstnären - skriver som den känner för. Lite här och lite där. Mycket får tas bort men ur textmassan växer en historia fram.

Själv tillhör jag nog murarna. Jag skriver i kronologisk ordning, för jag vill uppleva historien som läsarna sedan kommer att göra. Jag har ingen färdig plan utan bara några övergripande tankar om vart jag är på väg. Vissa av tegelstenarna är lätta att mura dit, andra tar längre tid. Men jag hoppar aldrig över någon av dem. Hur skriver du?

Att skriva bokens klimax

För tillfället händer det mycket i min roman. Huvudpersonen har precis hamnat i en ytterst farlig situation som kommer att avgöra både hans och flera andras framtid. Jag håller alltså på att skriva bokens höjdpunkt, eller klimax som det också kallas.
Här kommer de tips jag hittat om vilka delar ett bra klimax bör innehålla:

Del 1: Upptakten
Om bokens höjdpunkt ska utspelas vid en utvald plats så börjar upptakten med att protagonisten kommer dit. Men om klimax-delen inte utspelar sig på en ny plats behöver du indikera att hjälten nu medvetet är på väg mot en konfrontation. Det händer saker, protagonisten tar fram sitt svärd, han börjar springa till flygplatsen eller han hittar ingången till det där igenbommade huset. Texten bör andas en känsla av "Nu kör vi!".

Del 2: Sanningens ögonblick
Huvudpersonen möter ett sanningens ögonblick i sin inre resa. Personen behöver komma till ett beslut om vad hen ska göra eller bli, och det kommer att påverka hur denne kommer att agera framöver. Kanske har huvudpersonen varit lite av en mes under berättelsens gång men nu kommer hen till det avgörande tillfället då hen behöver välja: hjälte eller fegis?
Om karaktären gör det "rätta" valet så betyder det inte automatiskt att allt kommer att gå bra (även om det ofta är just så), men det förklarar hur hen kommer att agera under klimax-delen.
 

Del 3: Höjdpunkten 
Nu händer äntligen det som vi har väntat på! Tillfället när spänningen som vi har byggt upp kommer att explodera. Fundera över hur scenerna ska se ut, gör de extrema. Höj spänningsnivån till den grad som du tror är möjlig för historien - och tredubbla den sen!
Ju hemskare saker du utsätter protagonisten för i slutet, desto mer hjältemässig blir personen - och desto mer engagerad blir läsaren. Om hen valde att ändra sig i sanningens ögonblick tidigare så handlar denna del om att testa den utvecklingen.  Kan hen klara av alla dessa till synes omöjliga hinder? För vad händer annars?

Tänk på vad som kommer att hända annars. Remind yourself of the stakes. Om hjälten inte gör X, så kommer antagonisten göra Y. Klimax handlar om vad som annars händer. Det här gäller även om boken inte handlar om att rädda världen från en mordgalen superskurk. Det kan lika gärna vara så att om mannen inte berättar vad han känner för sin bästa vän så kommer hon att gifta sig med en annan. Det handlar om att öka spänningen och överkomma de hinder som känns omöjliga.

Del 4: De omedelbara följderna
Vad händer direkt efter klimax? Alltså innan du hamnat i att knyta ihop bokens säck och vi får veta om de lever lyckliga i alla sina dagar. Utan vad händer under de efterföljande sekunderna efter det att skurken är besegrad?

Ett nybörjarmisstag är att vi vill avsluta klimaxscenerna direkt efter detta, men det är ett misstag. För att läsaren ska få ett avslut behöver du färdigställa det som är påbörjat. Du behöver få din hjälte ut från det farliga stället. Visa hur han tar tag i hjältinnans hans och springer ut ur det det kollapsande huset. Visa hur hon blir upplockad av en fiskebåt och blir förd till säkerhet. Berätta hur hjälten kastar sig bakom en  betongvägg precis när huset exploderar. Eller, mannen får sin efterlängtade kyss som betyder att han vunnit kvinnans hjärta.
Det handlar om ett logisk slut till ditt klimax. 
 
 

Lektör?

Jag har funderat på det här med lektörsläsning. På ett vis vill jag skriva klart mitt manus (inklusive en hel del omskrivningar förmodligen) och sedan skicka det direkt till lämpliga förlag. Jag är nämligen otroligt nyfiken på om jag kan få några nyttiga kommentarer. Och förstås helst någon som tycker om det jag skrivit.

Andra stunder försöker jag förklara för mig själv att det bästa för mitt skrivande borde vara att först skicka manuset till en lektör som kan gå igenom det och ge feedback. Det om något borde ju hjälpa mig att bli en bättre författare i framtiden. Nackdelen är att det kostar som en kortare semester utomlands och att jag behöver vääääääänta.... och det kan vara frustrerande när man vill sjösätta sitt fartyg så fort som möjligt.

Om det blir lektörsvägen så tänkte jag använda mig av Författarcentrums lektörstjänst. Där är både författare och lektör anonym och priset helt okej och tydligt i förhand. Ett tips är också att man på deras hemsida kan läsa om tio vanliga fallgropar när du skriver ditt manus!

Sedan vill jag säga att jag är medveten om att jag nog borde fokusera på att skriva klart manuset först och främst. Men samtidigt tycker jag om att planera för en framtid där mitt manus existens är en självklarhet. Det gör att jag känner mig mer motiverad, snart är jag där.

Min hjälp att minnas

Den här veckan har jag läst ut Therese Bohmans bok Den andra kvinnan och lyssnat färdigt på Maskarna på Carmine Street av Håkan Nesser. Det betyder att de nu får flytta in i min Book Lover´s Journal. Där skriver jag ner mina tankar om alla böcker jag har läst och tar upp styrkor och svagheter jag funnit. Till slut får varje bok ett betyg (det är svårast av allt).

Jag har verkligen fastnat för det här sättet att hålla ordning på alla tankar som dyker upp vid läsandet av en ny bok. Nu är det så lätt och smidigt att gå tillbaka, minnas och kanske även se ett mönster i mina recensioner. Det hjälper mig att se vad jag gillar och därmed vad jag borde tänka på när det gäller mitt egna romanskrivande.

Är uppe i 37500 ord nu!

Att måla med ord

Jag gillar ord, hur de kan böjas, omvandlas och sättas i en ordning så att de bildar en perfekt mening. En mening som säger det den ska och som förmedlar den känsla jag vill ge vidare. Ibland läser jag böcker med korta, precisa meningar och blir imponerad av hur författaren lyckas få med allt och lite till i så få ord. Ofta imponeras jag också av långa böljande meningar som blir till små färglösa konstverk. Var mina egna meningar hamnar varierar och jag söker febrilt efter min röst, mitt sätt att formulera mig. Men jag börjar få en aning.

Några andra guldkorn vid meningsbyggande är en synonymordbok online och Svenska Akademiens ordbok på nätet. Den sistnämnda är perfekt när ens karaktärer lever och verkar i en annan tidsepok och man ibland behöver veta när vissa ord började användas i vårt svenska språk (dock hittar du bara än så länge ord från A-T).

Nya tag!

 Det går inte så fort som jag vill med romanen. Just nu har det varit väldigt mycket runt omkring men idag släppte en del av den bördan. Men andra ord, nu blir det nya tag. Jag har dock funderat en hel del. Ja, man har väl alltid bokens story i bakhuvudet känns det som. Vill i alla fall ändra lite detaljer i texten men jag väntar med att skriva om det som behövs tills efter att råmanuset är klart. Jag har en känsla av att fler saker kan ändra sig längs med vägen :)
Är nu uppe i 33500 ord!

Idag lyssnade jag också på säsongens första avsnitt av Författarpodden! Som jag har längtat. Jag älskar att ta del av författares tankar och tips, och i den podden finns det massor att inspireras av. Ett tips till alla aspirerande författare!

Tove Jansson

Jag såg den här helt underbara dokumentären om Tove Janssons liv på Youtube. Väldigt inspirerande kvinna och hennes Mumintroll har spelat en stor roll i min uppväxt. Främst tänker jag på min älskade farmor som brukade spela in Muminavsnitt när de gick på svenska (hon bodde i Finland) till mig och min syster. Och nu i vuxen ålder läser jag gärna Tove Janssons underbara böcker för mina egna barn. De har också kommit i härliga nyutgåvor!

Titta gärna på dokumentären. Den är värd den timmen.

Lite läsning

Hittade en liten novell på bokhandeln som jag inte kunde låta bli. Att läsa Agatha Christie är ju alltid ett härligt nöje.

Annars läser jag en spänningsroman just nu, Sex år heter den. Den är väldigt spännande men jag har blivit så allergisk mot klyschor på sistone att det börjar bli svårt att läsa många böcker. Exempelvis hittade jag en mening där personen såg stjärnor när han blev slagen i huvudet! Nej nej nej. Blir då inga stjärnor i min roman.

Min roman

Jag håller alltså på att skriva en bok. Det är en spänningsroman för vuxna med inslag magisk realism, i alla fall skulle jag kategorisera den som det. Hittills har jag skrivit ca 28000 ord. Det är alltså en hel del kvar. Jag vet också hur den ska sluta och har planerat för en del av scenerna som ska komma. Jag vet vad som ska hända men inte riktigt hur. Det är en metod som har fungerat ganska bra hittills.

Men jag har också en oro. Kommer historien verkligen räcka för att fylla 250-300 boksidor? Jag försöker att hela tiden ha ett driv framåt men just på grund av det känns det som om historien kommer att ta slut alldeles för fort. Men jag kan väl inte göra annat än att skriva och se..

Ett första försök

Jag hade egentligen inte tänkt att skapa en blogg. Tänkte att det tar för mycket tid från mitt romanskrivande. Kanske är det så, men jag tror också att det kan ha en motiverande effekt. Om jag går ut så här offentligt och deklarerar att jag tänker avsluta boken så borde jag ju inte fega ur.

För jag faktiskt lovat mig själv på heder och samvete att jag ska avsluta det här projektet. Det spelar ingen roll att jag stundvis avskyr orden som hamnat på pappret (Word-dokumentet). För en gång skull ska jag avsluta en roman. Jag vet att jag kan.

Det här blir nog bra.